Eyes as big as plates

Riitta Ikonen och Karoline Hjorth 2017

Det finns en dikt av Tomas Tidholm som handlar om döden. Döden beskrivs som en lantlig idyll på femtiotalet. Vi kommer alla att stå utanför en handelsbod och prata med våra vänner och vi har all tid i världen, menar författaren. Dikten slutar med de här trösterika meningarna; När natten kommer drar vi oss in under träden. Där står vi och sover, förvedade och förvildade, utspridda i glömskan. I husen larmar de levande.

Kanske har fotograferna Riitta Ikonen och Karoline Hjorth läst den här dikten. De har rest runt i världen och haft konstperformances tillsammans med äldre människor. Det handlar om vårt förhållande till naturen.

Vi fotografer kan ofta få människor att göra konstiga saker. Det finns otaliga exempel i fotohistorien. Annie Leibowitz bild på en svart kvinna liggande i ett badkar fyllt med mjölk, eller den kända bilden på Olof Palme som står i finkostymen i meterdjupt vatten på Gotland.

Här har Ikonen och Hjort fått människor att klä sig i rabarberblad, gräs och olika slags trädgrenar. Någon ligger halvt övertäckt av mossa. Det hela påminner lite om Elsa Beskovs kända barnbok Blomsterfesten i täppan.

Jag har ännu inte sett boken Eyes as big as plates, men bägge fotograferna kommer att finnas på plats för signering och samtal under Landskrona Fotofestival och Fotoboksdagarna den 8-10 september.

Här kommer några smakprov:

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

Det händer naturligtvis mycket mera på Fotoboksdagen den 9 september i Landskrona. Klockan 13 presenteras de nominerade till LFOBDR (Landskrona Foto Open Book Dummy Award)

Moderatorn Lars Mogensen kommer att presentera och diskutera böckerna tillsammans med en panel bestående av Sara Arvidsson, konstkritiker från Göteborg, Stephen Gill, Fotograf och förläggare från Glemmingebro i Skåne samt Maxwell Anderson, förläggare och fotograf från London.

På plats finns också böckernas upphovspersoner, de är;

Gloria Oyarzabal med boken La Picnolepsia de Tshombe.

Boken handlar om det som idag kallas Kongo-Kinshasa och dess våldsamma historia.

Bea Luengo med boken Archaeological Archive of Found Architecture. Svartvita bilder av arkitektoniska detaljer tillsammans med en poetisk text.

Stephan Boegel med boken Scenic Utah. En slags minnesbok över en närståendes självmord.

Terje Abusdal med boken slash & burn.

Den en gång svedjebrukande befolkningen på gränsen mellan Norge och Sverige i höjd med Dalarna och Värmland kom invandrande från Finland på 1600-talet. Denna bok skildrar historien och myterna kring en numera nästan försvunnen kultur.

Någon av dessa böcker kommer att vinna utmärkelsen Landskrona-Foto-Dummy-Award. Den personen kommer också att få sin bok utgiven på Breadfield Press och Landskrona Foto.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent från Göteborg

PS.

Och då har jag ändå inte sagt ett ord om resten av den fantastiska Landskrona Fotofestival, läs mer här.

Cecilia Grönberg

OEI EDITÖR 2016

ISBN 978-91-85905-85-0

Jag kommer aldrig att förstå den här boken fullt ut.

Nästa tanke är; …och jag bryr mig föga om detta faktum.

Cecilia Grönberg har fotograferat och skrivit en bok som alla vi fotografer bör ha i bokhyllan. För att förstrött bläddra i när vi börjar tveka på vårt livsval; Den fotografiska bilden. Vi blir kanske inte klokare men vi får ett annat perspektiv. Gott nog.

Det här är en akademisk avhandling, närmare bestämt en avhandling i Fotografisk gestaltning från Akademin Valand. Akademisk forskning har aldrig legat mig varmt om hjärtat. Fotografi är fotografi och om det är bra fotografi så känns det i magen och behöver inte förklaras så mycket mer.

En kollega jag träffade i helgen beskrev Grönbergs arbeten som KALLA. Hen refererade då till Grönbergs bok Omkopplingar. Den som är stor som en Telefonkatalog (Stockholmsdelen). Javisst, det är i bägge böckerna ett evigt petande i detaljer och gnetande med ord och bilder som vindlar hit och dit.

Som det här citatet från sidan 257: Den abstrakta expressionismens gest aktualiseras så i ett medium som sällan vittnar indexikalt om sin egen tillblivelseprocess. I den sorgset vackra partiella bild som är resultatet, och som visar de avbildade människorna som skuggor eller spöken vilka inte längre är möjliga att framkalla fullt ut, skapas på så vis ett montage mellan diskurs som öppnar för en pluritemporal läsning. (Del av ett referat av ett arbete som den mexikanske konstnären Inaki Bonilla gjort med amatörbilder)

Men rätt som det är dyker det upp små guldkorn som det tål att funderas över. Eftersom den digitala bilden har ett sätt att spridas som kan liknas vid en bläckfisks armar,(ett decentraliserat sätt där varje arm arbetar oberoende av de andra) så får vi lära oss åtskilligt om bläckfiskens betydelse. August Strindbergs celestografier avhandlas. Strindberg försökte fotografera stjärnhimlen utan kamera, genom att på natten lägga ut glasplåtarna så att de exponerades av natthimlen. Resultatet blev väl sådär…

Vi får också fundera på vad det egentligen betyder för Bilden huruvida den är framkallad i en våtprocess eller om den består av ettor och nollor (elektricitet)

Boken väger 2,6 kg och innehåller mer än tusen sidor.

Men i den ålder jag befinner mig i och på den livsstig jag valt så behöver jag inte bry mig om vad denna bok egentligen handlar om. Jag kan bara omfamna den, läsa stycken här och där, få en del uppenbarelser och förtrollas av hur rikt det mänskliga tänkandet är.

För en ung fotograf som väljer den konstnärliga banan är den här boken oumbärlig. För det ligger en hel del i den lilla historia som Carl Johan de Geer berättade vid invigningen av sin utställning på Kulturen i Lund för ett antal år sedan:

-En och dag mötte jag en ung man på stan som kom fram och frågade mig: Hur kommer man in i konstlivet? Jag svarade: Ja du måste ju läsa kultursidorna i två morgontidningar och kvällstidningarna varje dag och se på alla kulturprogram på TV, och lyssna på alla kulturprogram på radio. Mannen svarade: Räcker det inte med talang!? Jag skulle vilja säga så här, talang behöver man ju naturligtvis inte ha, det är väldigt överskattat. Det man behöver är en förmåga att förstå samtidens koder…

Så en uppmaning till den unge fotografen som står i begrepp att skaffa sig insikter och ett fotografiskt bibliotek. Skaffa den här boken. Lägg till Niclas Östlinds Fotografi i Sverige 1970-2014, ISBN 9789178434268. Då har du en grund att stå på när det gäller att förstå vad fotovärlden snackar om.

Och, passa på! Cecilia Grönkvist kommer till Landskrona Fotofestival och Fotoboksdagen den 9 september. Hon pratar där , i CFFs regi, och du får säkert tillfälle att fråga henne om det ena eller andra angående den digitala bildens betydelse och spridning (och vad pluritemporal egentligen betyder, mitt rättstavningsprogram vet inte).

Tommy Arvidson, Fotograf och skribent i Göteborg