Archive for oktober, 2012|Monthly archive page

Watching Humans Watching

In WAZZUP? on 25 oktober, 2012 at 04:29

I går, den 24oktober, på Rival vid Mariatorget i Stockholm offentliggjordes vem som vunnit det välrenomerade Svenska Fotobokspriset. Efter en timmes samtal med alla de sju nominerade fotograferna till fem fotoböcker avfyrades ett imponerande trumsolo av Magnus Öström.

Två deltagare ur den fyrahövdade juryn berättade om det arbete man haft att välja en värdig vinnare bland de mer än åttio inlämnade bidragen.

Läs mer här!

AND THE WINNER IS:

Watching Humans Watching av Inka Lindergård och Niclas Holmström.

Boken är utgiven på det tyska förlaget Kerher.

ISBN9783868282672.

Hur upplevde vi naturen före kamerans uppfinning? Många naturvänner vände helt enkelt ryggen mot naturen och betraktade den genom en spegel. Endast så kunde ögat göra en sammanfattning av en alltför storslagen omvärld.

Med kamerans ankomst tog också turismen fart. Nu kunde vi plötsligt visa var vi varit för våra medmänniskor.

Inför naturen inträder hos de flesta en slags andakt, vi blir sittandes eller stående och försöker ta in en verklighet som upplevs som nästan ofattbart storslagen.Storögt står vi där och glor på en vacker bergstopp eller en hänförande havsutsikt.

Sen höjer vi kameran för att klämma in det storslagna i en apparat som tillverkarna för varje år gör mindre och mindre.

Lindergård/ Holmström har betraktat betraktarna. Turisterna, vi som längtar till det där stora som vi nästan inte kan förstå. Människorna i bilderna liknar nästan sådana där små plastfigurer som man har till modelljärnvägen. Utplacerade här och där i landskapet. Det blir humoristiskt. Så som ofta många av människans vardagliga bestyr blir på bild. Vi klumpar ihop oss för att få den där ultimata utsiktsupplevelsen. Samtidigt är vi inför den väldiga naturen liksom inneslutna i oss själva.

I bokens andra bildserie Saga försöker Lindergård/ Holmström ringa in och förändra naturen. Ett sätt att försöka greppa det ogripbara. Snören är spända runt sten eller isblock, som för att hålla ihop något som ändå alltid är statt i förändring. Man pimpar naturen med sprayflaskor eller färgade rökmoln. Man belyser med färgade filter. Speglar uppställda i en viss vinkel fångar solnedgångar. Det är mycket vackert, sagoaktigt, men eftersom det är fotografi och alltså på riktigt så har jag svårt att frigöra mig från tankarna på att man besudlat den rena naturen. Jag vill nog helst se en deklaration i slutet av boken; No part of this nature has ben harmed during…

Alexxa Gotthardt, Jonas Larsen, Dr. Matthias Harder och Camilla Årlin, alla välrenomerade forskare och curatorer, skriver klokheter om naturen och fotografin.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg.

Toyuko, a non real live love experience

In Fotoböcker 2012 on 19 oktober, 2012 at 07:54

Christer Järeslätt

Snapshot.Publishing 2012

ISBN 9789198012521

En kort resumé innan boken börjar; den unge fotografen Christer Järeslätt vill åka till Japan för att få nya inspirerande fotoouppdrag och för att trösta sig själv efter en skilsmässa. Han börjar leta på internet efter en assistent. Då kommer han i kontakt med den unga Yuko Mori som arbetar som stylist på en fotoatelje.

Det här är berättelsen om kärleksparet som aldrig möttes. Det hela skedde för ungefär 14 år sedan och om det är en sannsaga eller ej kan man inte riktigt veta men den är säkert baserad på en sann historia. Vi får följa en e-postkonversation som börjar rätt så formellt och trevande. De lär känna varandra bättre, börjar utväxla fotografier och sakta växer en stark attraktion fram. Han blir blixtkär i henne:

I dont know what you are doing to me, but i think I´m falling in love with your image.

Yuko har också varma känslor för Christer men är mer tveksam. På sin stapplande engelska lägger hon fram sina tvivel.

To tell the truth i can not confidence a man . Because they have an affair and have not love take the long time.

De två berättar mer och mer för varann om sina liv, blir mer och mer förtroliga och börjar göra planer för ett liv tillsammans. Christer planerar att resa till Japan om ett par månader. Yuko tvekar;

Hello my darling Crille. I think i little regrets…i sent you my photos. Im ver—y shy……

När Järeslätt äntligen kommer iväg till Japan är kontakten mellan de två bruten och han letar förgäves efter Yuko.

Texterna ligger i bilderna, allt är en integrerad enhet. På så sätt läser man samtidigt två tidsskikt, dels den gryende kärlekshistorien, dels det hopplöst frusterande letandet efter den försvunna Yuko. Men jag blev ändå helt uppslukad av den gripande e-postkonversationen och läste texten först och därefter bilderna.

I starka färger skildrar Järeslätt Tokyos myllrande gatuliv. Trots flera resor till Japan lyckas han inte finna sin e-postkäresta. Hans stora ensamhet skiner igenom trots att han avbildar vänliga människor. Överallt dyker de upp, de förföriska kvinnoansiktena på de stora reklambildskärmarna och ensamheten och desperationen växer.

I ett desperat Love you! Crille slutar boken och vi som läsare lämnas att fundera över vad som hände…

På en av bokens avslutande bilder sitter en kvinna ensam på en perrong, på väg någonstans? Fotografen är placerad alltför långt borta för att nå fram till henne och husfasadernas glättiga reklambudskap gör hela scenen bara mer ödslig och dyster.

Christer Järeslätts intima och personliga skildring av denna dystra kärlekshistoria som aldrig blev av är gripande och mystifierande. Länge kommer jag att gå och undra vad som hände med den ogripbara kvinnan i Tokyo. Vem var Yuko, fanns hon eller var hon bara ett alias, ett hittepå, bakom internets oändliga och ibland gäckande cyberrymd?

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg