Erstagatan.

In Fotoböcker 2009 on 2 februari, 2011 at 09:46

Micke Berg. Eget förlag. 2009.

Micke Berg är en av de främsta svenska företrädarna av termen street photography. Hans klassiska stockholmsskildring Stockholm Blues framstår fortfarande som en av de stora fotografiska berättelserna om Stockholm vid sidan av Manne Linds och Lennart af Petersens böcker.
Detta är hans tjugofjärde bok (om man räknar med några stycken samlingsverk). Den finns bara som PDF-fil och går att beställa från Berg själv, för utskrift eller läsning från skärmen. Han har sedan tre-fyra böcker tillbaks ägnat sig mer och mer åt skrivandet, det självbiografiska skrivandet. Den här boken heter Erstagatan, efter en gata på söder i Stockholm, men boken handlar egentligen bara om Micke Berg själv. En ibland klarsynt och klok tolkare av samtiden och fotografin.

Lyssna på bilderna. Det heter stillbild, bilden står still. Jag kan ta femtio bilder, bläddra igenom dom. De bilder som inte är tysta, åker ut. Bilder skall inte väsnas de skall skära rakt in i kroppen på dig, som ett knytnävsslag.

Vad blir man knockad av? Jo ett slag man inte såg. Fotografi skall vara likadant. Ett slag du inte ser.

Lika ofta är han odrägligt mansgrisig, som till exempel när han förbannar grannkvinnan i sin trappuppgång för att hon, som han tror, försöker förföra honom. Ibland blir han bara tramsig, som när han hävdar att vätan i en kvinnas sköte är halare och skönare än alla isbanor i Norrland.

Men för boken i sin helhet kapitulerar jag, Micke Berg är som han är, Han älskar sitt söder och han älskar kvinnor och fotografi. Han fotograferar sitt liv. Han fångar dom där små iakttagelserna som vi andra bara minns som någon slags bultande minne någonstans inne i det omedvetna töcknet. Det kan vara två längtande hundar, en morgonstädad stadsgata, det glada gänget på krogen, kvinnan i sängen eller en svart olycksbådande fläck på väggen.

Boken är egentligen en slags text och fotodagbok, med funderingar om kåthet, åldrande och det allt mer inhumana samhället, en del stycken känner man igen från hans blogg.

Och någonstans i textens vindlingar anar man en slags frustration över att han inte förmår samla sig till den där storslagna fotografiska berättelsen. När får vi se Stockholm Blues del två? (Denna text är tidigare publicerad på dagensbok.com.)

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Malmö

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: