Barnmark

In Fotoböcker 2011 on 4 juli, 2011 at 01:13

Mikael Andersson, foto, Göran Tunström, text

Max Ström, 2011.

Mellan åtta och tretton. De där åren när världen vidgas. Man börjar ana vuxenvärldens blandning av allvar och befrielse. Kroppen har fortfarande barnets hejdlösa viktlöshet, men något börjar hända. På sommarkollot är man befriad från stadslivets måsten. Man kan ligga på en utsläpad madrass och läsa serietidningar. Man är ännu inte för stor och vuxen för att naken åka kana på magen på duschrummets såphala golv. Den manliga gemenskapen stärks med det kollektiva pissandet vid husknuten. Likaså det kvinnliga viskandet och tasslandet i våningssängarna innan sovdags.

Göran Tunström skriver till bilden av den allvarsamme unge mannen som står med armarna korslagda och med bar överkropp i sovsalen.

Året efter gick allt långsammare

Benen sa: jag vill inte

Munnen sa: jag säger inte längre sånt

Armarna sa: Aldrig mer

Någonting var i vägen: Hon med fräknarna

Hade sett på mig, stått i dörren

Med ena handen på höften,

Flera veckor äldre än mig.

Fotografen Mikael Andersson arbetade på Johannesgården i Dalarna, en barnkoloni för Stockholmsbarn, någon gång på åttitalet. Kameran fanns alltid med i vardagen. Han sände ner en kollektion bilder till Göran Tunström på Koster, som skrev ett antal dikter och en prosatext till bilderna. Sen blev materialet liggande. Fotografen hamnade i konflikt med förlag som ville trycka med alltför dålig kvalitet. Nu har trycktekniken blivit bättre och Elanders Fälth & Hässler har gjort ett storartat arbete med de svartvita bilderna.

Andersson har den där förmågan att närma sig barnen med ödmjukhet och respekt. Han har den fotografiska snabbheten och han lyckas fånga det avgörande ögonblicket.  Väldigt ofta är det avgörande ögonblicket då inget egentligen händer. När de tre flickorna i överst våningssängen stirrar framför sig, inneslutna i sina egna tankar. Eller när man dansar och försiktigt håller om varandra oberoende om man är mer än huvudet högre än sin partner.

Anderssons bildpoesi och Tunströms textpoesi gör den här boken till en livsbejakande rapport från ett gränsland- mellan barn och vuxen.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Malmö.


					
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: