Archive for mars, 2017|Monthly archive page

Ending

In Fotoböcker 2017 on 22 mars, 2017 at 08:20

IMG_0542

Leif Sandberg

Eftertext : Bob Hansson

Boeker Books 2017

ISBN 9789198054811

Ni har säkert hört historien; När Astrid Lindgren på ålderns höst blev uppringd av sin syster började dom alltid samtalet med att utbrista; Döden, döden, döden!

Så var det ärendet avhandlat och de kunde prata om andra, trevligare saker. Sandberg gör tvärtom , han vrider och vänder på ämnet Döden.Så är hans situation också lite annorlunda än de två systrarna som närmast förstrött inväntar slutet på ett långt och innehållsrikt liv.

IMG_0546Han har fått en oväntad dödsdom, en cancersjukdom hotar att tvärt ända ett liv som är mitt i steget.
I suggestiva dubbelexponeringar vrålar han ut sin ångest. Hans kropp har svikit honom, han har förlorat kontrollen. Naken ligger han slängd bland fjolårslöven eller är på väg att grävas ner.

Han klamrar sig fast vid den enda som kan ge någon slags tröst, hans käresta. En tröst som naturligtvis är fåfäng eftersom vi inför döden står helt ensamma.

Det här är en självupptagen bok, något annat vore knappast möjligt. Inför sin existens utslocknande blir allt annat ganska oväsentligt. Ändå porträtterar han sin fru som en klippa i ett stormigt hav. Hennes kärlek och oro  och deras gemenskap gör att den här boken ändå får en viss positiv klangbotten.

 

Det, och det faktum att han besegrade cancern och faktiskt överlevde gör det lättare att ta till sig denna uppskakande bok.

Tommy Arvidson, skribent och fotograf i Göteborg

PS. Möt Leif Sandberg , en av många deltagare i en Pecha Kusha under Fotoboksdagen den 9 september på Landskrona Fotofestival.

Annonser

Natur, vad är det, egentligen?

In Fotoböcker 2016, Fotoböcker 2017 on 8 mars, 2017 at 01:01

Tre böcker som handlar om naturen och vandring. Och något mer.

När jag ser de här tre böckerna tänker jag på Sven Hörnell. Han var den stora naturfotografen en tid på -70 och -80 talen. Stora praktverk om Lappland. Vackra bilder utan några andra avsikter än att vara just vackra.

Dagens naturfotografi ser annorlunda ut.

Vi som är uppfödda med Attenboroughs filmer där man vänder ut och in på varje millimeter av vår jord. Vi vill ha något mer; Natur som metafor för något annat, kanske.

 

walkomsl

The Walk

August Eriksson

Skreid Publishing 2016

ISBN 9789198354409

Eriksson vandrar i Japan. I sextiotre bilder får vi följa hans väg längs en urgammal pilgrimsled. Här finns ingen början och inget slut, Vägen är målet och i varje bild ser vi stigen försvinna bakom en krök. Man känner igen känslan; bara runt nästa krök…..

Det är en varierad led; sand, grus, kullersten och asfalt. Vägen går genom lövskog och tallskog.

walk2walk1

Det finns en slags total koncentration på vandringen. Vi distraheras inte av utsikter eller plötsliga möten med andra vandrare. Man skulle kanske tycka det blir tråkigt. Men tvärt om, så studerar jag varje bild noga. En kedja över vägen? En stenkista, kanske en källa med vatten? Och i varje bild; vad finns bakom nästa krök?

 

Llovetomsl

Alex Llovet

Faraway so close

Egen utgivning 2016

På bokens omslag leder en stig in i det okända. Någon vill att vi skall följa efter ut i den villande skogen; ett stråk av salt leder oss.

En liten flicka blir vår ledsagare. Natur möter kultur. Vi träffar på en övervuxen stålställning och en övergiven rutschkana. Ett slitet gosedjur betraktar oss från ett snår. Naturens olika former är både skrämmande och vackra.

Llovet använder naturen som en stämgaffel för sina tankar om identitet och om generationers sammanhang med naturen.

llovet2llovet1

Det finns en sydeuropeisk klang i den här boken. Ni som någon gång sett böcker från Barcelonaförlaget Ediciones anomalas vet vad jag pratar om. Det är någon slags känsla för dramatik…

Man blir imponerad av den fina tryckkvaliteten. Svärtan i de svartvita bilderna innehåller många nyanser. (Det ser mycket bättre ut än mina avfotograferingar!)

 

 

gotomsl

Beneath

Catharina Gotby

Amfora Edition 2017

ISBN 9789163919657

Det pyser och ångar om Gotbys bilder. Vi befinner oss i en miljö som upplevs som klart giftig och ohälsosam. Ett landskap som är öde och vindpinat, lite nedslipat.

Man kan ana ett underjordiskt kaos som ibland söker sig upp till ytan, som en sårskorpa som aldrig riktigt vill sluta vätska sig.

Det är ett lavalandskap i olika toner från ljusgrått till svart som dominerar. Vattnet har en turkos ton. Växtligheten är sparsamt förekommande.

Är naturen en slags allegori för vår kropp, vår hud? Gotby pekar på den möjligheten.

Det finns spår av det här intresset för naturens enslighet och dess obevekliga framhärdande i att bara finnas till, i Gotbys tidigare böcker, Med kroppen som slagfält (2004) och Precence (2011)

gotby2gotby1

Själva boken som fysiskt objekt är brutalt renskuren i kanterna.  Pärmarna (3mm x 2) är tjockare än inlagan (4 mm), och försättspapperet är elegant engelskt rött. Det ger ett gediget intryck som passar bra till innehållet. Patric Leo står för formgivning.

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Solitary Road

In Fotoböcker 2016 on 7 mars, 2017 at 08:16

DSC05720.jpg

Anders Alm, foto.  Ella Jonsson, text.

Egen utgivning 2016

ISBN 9789163364549

Alm och Jonsson berättar i denna bok historien om en väg vid Torneträsk i norra Sverige, som är helt frånkopplad från resten av vägnätet. Vägen byggdes på 1950-talet mellan några små byar mitt ute i vildmarken. Vägen var tänkt att kopplas ihop med övriga vägnätet, men planerna ändrades. Bilarna som fraktats dit över isen blev kvar och används endast mellan de olika byarna under sommarhalvåret.

Det går att se tydliga likheter med Solitary road och Sune Jonssons klassiska bok, Byn med det blå huset. Båda böckerna skildrar en landsbygd som har förändrats drastiskt över tid. Precis som i Jonssons bok finns det en värme och närvaro i hur historien är berättad och hur människorna är porträtterade. Det finns också ett då och ett nu i boken som författarna skickligt balanserar mellan utan att bli för nostalgiska. En annan likhet är hur texten får ta plats i berättelsen och på uppslagen. Ett grepp, som tillsammans med fotografiernas svarta ram, är ganska ovanligt att se i nutida fotoböcker. Kanske är reportage-boken på väg tillbaka?

DSC05722.jpgDSC05723.jpg

Jag känner dock en viss ambivalens inför detta sätt att presentera text och bild som kanske mer har med formgivningen att göra. Texten, som är välskriven, stör min läsning av fotografiet, vilket är synd på bilderna som förtjänar mer utrymme. Kanske är det också lite mycket begärt att få se fotografierna större än så här, de begränsas trots allt av bokens sympatiska yttermått. Jag får helt enkelt hoppas att jag stöter på Anders Alms fotografier på en utställning framöver.

Emanuel Cederqvist, fotograf i Göteborg