Archive for mars, 2011|Monthly archive page

The Pier.

In Fotoböcker 2011 on 22 mars, 2011 at 07:36

Nils Petter Löfstedt. Pierre von Kleist editions. 2011.

ISBN 978-972-99825-6-9

Det går ett rykte över Malmö, en historia om att någon bygger ett vardagsrum med parkettgolv under en pir någonstans i staden. Den låter för otrolig för att vara sann. Och således, på välkänt råttan i pizzan manér får storyn nästintill mytiska proportioner vid varje vän och mun som för berättelsen vidare.

Sann eller inte fascineras jag av tanken att under en kvällspromenad råka beträda dess tak, hitta hålet och krypa in.

Nils Petter Löfstedt och Erik Westman, som även tidigare gjort gatukonst, har här skapat ett inspirerande anarkistiskt projekt. Jag kan inte låta bli att tänka på Malmöförfattaren Kristian Lundbergs nyutkomna bok Yarden, och hamnarbetarnas hårda arbetsförhållanden där arbetsledare med övervakningsfasoner är vardag. Inte långt därifrån sida vid sida med denna tillvaro skapas alltså en helt annan verklighet. I sex månader under dygnets mörkaste timmar jobbar de oavlönade tillsammans och så när den sista färgen torkat, avslöjas hela arbetet med en invigningsfest. Strax därefter lämnas rummet åt sitt öde och tanken är att vem som helst ska kunna öppna dörren, gå in och ta skydd för vinden eller kanske flytta in?

Frågan är då om tjuskraften i projektet förutsätter ett mått av hemlighet eller finns poesin kvar även efter publiceringen av boken och filmen med samma namn? Gäller fortfarande försättsbladets ord?

Everything can be changed.  Everything can be  turned into poetry.

Konstateras kan dock att fotografen Nils Petter Löfstedts lite ruffigt grovkorniga stil passar otroligt fint för den här typen av berättelser. Den tjänar paradoxalt nog till att hålla kvar en del av den mytiska känslan samtidigt som den riskerar att rasera den. De svartvita dokumentära fotografierna varvas med dova färgscenerier som förstärker känslan av tidlöshet i ett ingenmansland.

Som ett stråk i boken återkommer en bild där de båda tittar lite pojkaktigt men beslutsamt rakt in i kameran. Med självutlösare tecknar fotografen inte bara utövarna av ett anarkistiskt projekt utan det handlar också om vänskap, flykt från jobb och flickvänner och inte minst en delad hemlighet.

Avslutningsfesten skildras i boken med snapshot-liknande bilder på unga människor som för tankarna till facebooks tjatiga utvalda ”jag var där” hysteri. Det är synd på en annars så fin och tilltalande bok; kanske kunde man istället ha publicerat texterna från Pirens gästbok så att man själv hade kunnat skapa sig en bild av besökarna?

Ett är dock säkert, detta är ett projekt och en bok som inger hopp i en alltmer individualiserad värld.

Jenny Lindhe, fotograf i Malmö.

Annonser

Ogjorda fotoböckers hopp!

In WAZZUP? on 14 mars, 2011 at 10:09

För artonde gången tillkännager nu ett antal europeiska fotoboksförlag sin tävling European publishers award for photography. Priset innebär att man får sitt fotoprojekt tryckt och utgivet av alla fem deltagande förlagen. Upplagan är 5000 ex. Boken kommer att publiceras  under hösten 2011. I listan över tidigare pristagare återfinns namn som Simon Norfolk, Paolo Pellegrin och Bruce Gilden. Men ingen svensk pristagare..ännu. Här är anmälningsblanketten.

http://www.dewilewispublishing.com/EUROAWARD/EUROAWARD2011.html

svart/vitt & färg.

In Fotoböcker 2010 on 5 mars, 2011 at 08:44

Åke Hedström. Bokförlaget Arena.2010

ISBN 9789178433377

En del fotografer omhuldar den där lekfulla tanken att man så gärna vill se hur saker ser ut på bild. Hur ser en komplex verklighet ut när den hamnar på ett litet papper? I bästa fall så händer det där magiska; att fotografiet öppnar upp sig och för in betraktaren i en aldrig tidigare sedd verklighet. Men… det där låter väldigt högtidigt och pretentiöst och Hedströms fotografi är raka motsatsen till det.

Men man skulle kunna börja så här; Det är nyfikenheten som driver fotografen Åke Hedström, och den där nyfikenheten har varit en envis motor i hans fotografi i över femtio år.  Boken börjar med ett porträtt, slarvigt men säkert taget i flykten. Det föreställer mentorn förste arbetsgivaren och fotografen Sten Didrik Bellander. Bilden togs 1956.

Allt kunde ha blivit annorlunda. Om inte Åke gått förbi det där skyltskåpet på Drottninggatan 80 i Stockholm, och om inte Bellander några dagar senare hade anställt honom så hade den svenska handelsflottan fått en duktig kapten. Om allt detta berättas i ett självbiografiskt förord samt i en kortfattad kronologi i slutet av boken.

1959 får äntligen kopisten Nils-Eric Frigren sin rättmätiga plats i fotohistorien. Han porträtteras vid ett cafébord i en paus från mörkrumsarbetet i Georg Oddners ateljé.

1962 träffar Hedström på en äldre arbetare i Göteborg. Gör ett vackert porträtt ( med Hasselbladaren?)

1969 skildras gatulivet i New York med en Canon Dial. Halvformatsbilderna kopieras i par.

Mitt i det snabba impulsiva bildflödet ser man att det finns ett allvar, en slags noggrannhet och formkänsla. Det är endast med svårighet man kan skilja ut jobbilderna från de bilder som bara är tagna av nöje och nyfikenhet.

1986 i Italien sitter en man på ett tåg och sover. Både mannen och det soldränkta landskapet fångas med en panorama kamera.

1992 står Ola Billgren i helfigur i ateljén. Med rock med uppvikt krage och läder portfölj ser han ut som en skattmas.

2004 besöker Hedström Medelhavsmuseet i Stockholm, gör en bild av klädhängare vars skuggor dansar omkring på väggen.

Att läsa den här boken känns lite som när man gått upp på vinden och hittat en bortglömd koffert med bilder från ett helt fotografliv. Ett liv där fotograferingen har varit en nödvändighet, både som jobb och nöje.

Jag tycker om att bilderna är små, det tvingar läsaren att tränga in i boken, hänga över sidorna med näsan tätt intill.

Barnen Truls, Emma och Sofia dyker upp här och där. Likaså kvinnorna, Maud och Kim.

I slutet av boken skymmer det över Malmös symbol Torson, på trädgårdsbordet samlas vissnande växter och blommor (2009). Kanske det är sant, som någon sagt, att när fotografer blir äldre föredrar de att fotografera blommor!

P.S. Den fina barndomsskildringen om Hedströms dotter Emma finns fortfarande att få på antikvariat. Boken heter Emma.

 

Tommy Arvidson, är fotograf och skribent i Malmö.

Figure out.

In Fotoböcker 2010 on 1 mars, 2011 at 03:13

Denise Grünstein. Bokförlaget Arena. 2010.

ISBN 9789178433353

Naturen är Denise Grünsteins studio. Där händer det märkliga saker. Saker vi aldrig riktigt förstår. Men det finns ett värde i att inte förstå. Så här säger fotografen i en bildtext:

Det jag inte förstår intresserar mig. När ingenting är antingen eller, utan allting kan vara både och.

Det är ofta något obehagligt som sker och det är alltid kvinnor som agerar. Bilderna verkar ibland vara hämtade ur en Hitchcockfilm. I serien Figur i landskap är en kvinna på flykt, eller på jakt efter något. I storslagna panoramabilder följer vi kvinnan i ett grönt, lite vildvuxet parklandskap. Ibland skymtar vi bara kvinnan bakom en häck.

Samma filmiska känsla finns också i nästa bildserie, som är fotograferad i den finländska skärgården. Där finns en ton av dolt hot mot den kvinnliga huvudfiguren som rör sig runt gårdarna och åkrarna, till synes hela tiden på väg någon annan stans. Den här bildserien är fotograferad i svartvitt med storformatskamerans skärpa och tonomfång.

Boken är publicerad i samband med Grünsteins stora retrospektiva utställning på Museet för Nutidskonst, KIASMA, i Helsingfors hösten 2010. Vi får ta del av ungefär 7–8 av hennes utställningsprojekt. Hennes förhållningssätt till det fotografiska hantverket är välgörande fritt, hon fastnar aldrig i något maner. Det börjar med flickan i badmössan, den bild som Grünstein visade på utställningen Bländande bilder på Fotografiska museet 1981 Den är tagen med en Dianakamera, en enkel plastkamera som är mer berömd för sina tekniska brister än sina fördelar.

Zone V gestaltar hon en av världshistoriens vidrigaste epoker, judeutrotningen under andra världskriget. Bilderna är askgrå och tryckta på ett matt papper. Detaljer, som en judestjärna, ordnade arkiv, och så flera sidor med bara ett grått töcken. Bilderna är bland annat tagna i koncentrationslägren Theresienstadt och Auschwitz. Allt är väldigt välordnat, oproblematiskt och just därför väldigt skrämmande och obevekligt.

Figure out är en bildserie från hennes senaste utställning. En kvinna, vars ansikte ständigt döljs av hår, ett bord med vit duk. Bordet är placerat på en strand och i ett mörklagt rum. Håret förekommer i form av peruker och avklippta hårhögar. Här kan man se att surrealismen varit en inspirationskälla, och verkets titel antyder att man själv får fundera ut eller projicera sina egna tankar på bildernas innehåll. Hos mig framkallar de till en del samma obehagskänsla som hos koncentrationslägerbilderna. Men denna gång på blankt papper och i färg.

En god vän till mig orerar jämt om att det så sällan kommer ut böcker som sammanfattar de bästa svenska fotografernas livsverk. I det här specifika fallet är det ett nedslag mitt i karriären.Konstkritikern och f.d. museichefen Bo Nilsson sätter i en efterskrift in Grünstein i ett konshistoriskt perpektiv.

Bokens avslutande bild heter Work in process och lovar att en helt ny sida av Grünstein snart kommer att nå våra ögon. Att den här boken kommit ut är en kulturgärning. Mer sånt!

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Malmö.