Archive for november, 2012|Monthly archive page

Fade to black

In Fotoböcker 2012 on 29 november, 2012 at 04:31

Martina Holmberg

Formgivning och intervju: Theodor Jikander

Lux Förlag

ISBN 978-91-979540-1-3

Intresset  för fotografi har aldrig varit så stort som det är idag. Det kan nog bero på att det aldrig varit lättare att ta bilder och även göra nånting med dom. En kamera som man kan ringa med har ju alla nuförtiden och man behöver ingen specialutrusning eller mörkrum för att ta fram bilderna. Datorn finns ju i var persons hem och fotoböcker med bra kvalitet kan man göra via nätet. Så att göra bilder och presentera dom för en stor publik är ingen konst.

Men hur ofta ställer man sig frågan varför?

Man kanske vill berätta en historia eller bevara ett minne eller förändra nånting. Eller så kanske man vill beskriva ett tillstånd och det är nog det som Martina Holmberg har gjort i den här boken.

Holmberg har använt en polaroidfilm med tillverkningsfel som heter Fade to Black, därav titelnamnet. Om man inte gör nånting med bilderna efter fotograferingen så fortsätter de att exponera och blir slutligen helt svarta. Det går att avbryta processen genom att förstöra filmen, genom att separera de olika lagren som den består av. Det är inte möjligt att ha full kontroll så slutresultatet blir till viss del styrt av slumpen. Den totala motsatsen till att kontrollera bilden pixel för pixel i datorn.

Resultatet blir varma måleriska bilder. Jag associerar direkt till den engelske naturromantikern William Turner. Man brukar säga att hans måleri la grunden för det som skulle kallas impressionismen.

Holmbergs bilder gestaltar ett tillstånd mellan längtan och dröm i ett melankoliskt landskap som varmt omsluter betraktaren. Men mitt i det varma, nära drömmen, pockar verkligheten på och det börjar skava. Var är alla ensamma människor på väg, är det en tsunami eller bara en våg att leka i?  Det som egentligen är en vardag blir en vacker och intressant resa bort från det dokumentära till det privata och undermedvetna

Bilderna styrka är bristen på vanlig teknisk briljans och närvaron av ovanlig teknisk briljans. I dessa digitala tidevarv när bildkvalitet är synonymt med skärpa och svart och vitpunkt känner jag mig befriad av dessa bilder som är fulla av vad man slarvigt skulle kunna kalla misstag. Bilderna är fläckiga och oskarpa, de har onaturliga färger och är alldeles underbara.

Titta på den gamla traktorn som står i ett ökenlandskap men ändå nära havet eller den ensamma julgranen i ett grönt vinterlandskap. Motsatser som förenas i en polaroidbild som egentligen skulle släckts ut och bli helt svart om inte Martina Holmberg för ett ögonblick stoppat den oundvikliga process som leder till förgängelse.

Anders Alm

Fotoböcker i Paris

In WAZZUP? on 26 november, 2012 at 03:10

Halmen ligger strödd utanför restaurangerna. Det är Beaujolais nouveautid i Paris. För en del parisare är den festen det man mest förknippar med November. För de tillresta från hela världen är det dock Mois de la Photo som är det viktiga. Varannat år fylls Paris av fotoutställningar på gallerier och museer samt på de stora evenemangen Paris Photo, Offprint och Nofound Photofair

Paris Photo har blivit den naturliga samlingsplatsen för alla fotointresserade. Och även för affärsmännen och galleristerna som här hyr sig montrar för sexsiffriga belopp. Jag fick i år en känsla av att galleristerna vågat ta ut svängarna lite mer än tidigare, visa lite mer samtidsfotografi. De där kontaktkartorna av Edvard Veston och gamla gulnande 18×24 kopiorna av Robert Frank har trängts undan lite grand. Man kan få se bilder av Bertien van Manen och Jessica Bachaus. Nina Korhonen visade två bilder ur sin kommande bok. Det svenska galleriet Gun gallery fanns på plats och visade bilder av Anders Petersen, Gunnar Smoliansky och Gerry Johansson.

Arkive of Modern conflict öste på och visade hundratals vintagebilder ut sitt stora arkiv där man kan finna både bilder av storheter som Bruce Gilden såväl som historiska bilder tagna av okända fotografer. Arkivet, som är privatägt, samlar på fotografi på ett oförutsägbart och kreativt sätt. Man gör också böcker utifrån sina samlingar. Man ägnar sig åt ett slags samlande som är helt omvänt mot museers samlande. Här är bilden det viktigaste, sammanhanget och proviniensen kommer i andra hand.

Antikvariaten visade upp sina finaste dyrgripar. Hos nästan varje handlare fanns något exemplar av Andy Warhol katalogen från Moderna Museetutställningen 1968. Inte så konstigt kan tyckas. Den trycktes i 200000 exemplar. Trots detta så kostar första upplagan idag runt 10 000:- . Och visst är det lite speciellt att få stå och bläddra i Robert Franks Les Americains från 1958 även om man vet att den finns i åtskilliga nytryck.

Några dagar tidigare kan man på en fotoskola i en annan del av Paris få en försmak av kommande fotoböcker. Det är i alla fall vad många av de runt 150 deltagarna i Lens Culture och Fotofests Portfolioreview hoppas på. Efter att ha visat sina bilder för ett 50 tal reviewers bestående av museimän, förläggare, curatorer mm. hade man på tisdagskvällen öppen visning där vi, allmänheten, fick se deltagarnas arbeten. Jag fastnade mest för berättelserna och tyckte nog att de experimentella arbetena mest var…experimentella.

Engelsmannen Jon Tonks hoppades på ett bokkontrakt med sitt The Empire Project, en fantastisk bildserie om Englands kolonier. Amerikanskan Loli Kantor hade redan påbörjat sin bokkarriär. Hon hade skrivit kontrakt för en utgivning 2014 av sitt arbete om judisk vardag i Östeuropa.

Fotoboksutställningen Offprint höll i år till på Paris Konsthögskola, Beaux-arts de Paris.

Här håller de mindre och medelstora förlagen till. Förlag som Morel Books, Pierre von Kleist Editions, och Chopped Liver Press. Här finns också de fotografer som ger ut sina egna böcker En av dem är Sebastien Girard. Han har valt sina hemmakvarter som motivområde. I den första boken Nothing but home, fotograferar han sin egen lägenhet under renovering. Nästa bok, Desperate cars, är inriktad på de bilar i grannskapet som har fått olika mindre parkeringsskador och helt enkelt är lite ledsna. I den tredje boken, Under house arrest, har ha värnat om alla växter som förtvivlat försöker ta sig ut genom fönster  persienner eller staket. I sitt senaste verk har han hängt på den rådande trenden med insamlade bilder. Han har samlat in bilder tagna under s.k. strippogramfester. Den är inte alls lika fin som de tre första, tycker jag.

Det eviga samlandet, som sker via loppis och internet börjar bli lite tjatigt. Förlaget KesselsKramer är fortfarande mästarna med sina välgjorda bokserier In almost every picture och Useful photography.

Andreas Schmidts The Cost of Photobooks där han samlat antikvariatsannonser för våra mest kända fotoböcker, känns inte så där väldigt intressant. Hans 38 Andreas Schmidt är kanske lite rolig att bläddra i. Där har han letat upp porträtt på 38 st på personer med hans namn. Vem är den rätta?Men det känns som att göra det lite för enkelt för sig.

De riktigt stora fotoboksförlagen håller till på Paris Photo och även där försigår en himla massa samlande, eller återutgivande snarare. Bruce Davidson boxen, Eggleston ( flera boxar) och så Robert Frank, allt han någonsin gjort. Till och med portfolion han hade med sig när han emigrerade till USA samt en bok med hans farsas bilder! Fantastiska böcker gjorda av fantastiska fotografer men man blir ibland lite mätt på mångfalden.

Men visst visas det mycket nya fina fotoböcker i Paris, jag skall inte vara så grinig.

Några exempel;

Uncle Charlie  av Marc Asnin på Contrastobooks

Hester av Asger Carlsen på Morelbooks

7 rooms av Rafal Milach på Kehrer verlag

Och förstås den prisvinnande City Diary av Anders Petersen på Steidl

På det lilla cafét Thélescope hölls en liten fotoboksutställning. Där i källaren kunde man köpa signerade böcker från sex olika förlag, däribland svenska Journal och japanska Super Labo.

Detta var nog den plats i Paris där man träffade på mest fotoboksproducerande fotografer på minsta möjliga yta. Här signerade till exempel, J H Engström, Ron Jude, Morten Andersen och Hannah Modigh.

Tommy Arvidson fotograf och skribent i Göteborg

Vem tusan är Harvey Benge?

In WAZZUP? on 8 november, 2012 at 12:46

Ni vet hur det kan vara. Man läser nåt på nätet men man kan inte komma ihåg var eller hur. Men plötsligt så stod jag på Nya Zeländaren och fotografen Harvey Benges maillista. Det visade sig vara en oundgänglig informationskälla. Han har ett fantastiskt kontaktnät som han delar med sig av minst en gång i veckan. Han berättar om Alec Soths senaste bok och Deutsche Börse Photography Prize. Vi får veta vad som händer på utställningsfronten i Paris , London och New York. Man känner sig som om man plötsligt har koll på vad som händer ute i den stora fotovärlden. Den där som finns utanför sfoto, Fotosidan, och Kamera och bild.

Om han för dagen inte har något att berätta i text, så händer det att han visar några av sina egna bilder som han tagit på väg till ateljen eller affären eller någon annan stans. Det verkar som om han fotograferar jämt.

Harvey Benge är en street photographer. Men inte av den där sorten som söker spännande ansikten eller udda existenser eller folk som halkar. Han samlar på detaljer. En rosa plastpåse som fastnat på en gul bil. En tröja som hänger i ett träd. Ibland förekommer ett porträtt på någon han mött eller bara gått förbi. Han är mer förtjust i former och färger än människor.

Han förvandlar en spricka i asfalten eller en snörstump till en bra bild. Det är lätt att bli förtjust i hans bilder som ofta är på gränsen till banala. Men det är just det där att balansera mellan det meningslösa och det geniala som är intressant. Och det är ofta svårare att göra skenbart enkla bilder än att göra pompösa dramatiska bilder.

Av Harvey Benge finns ett par titlar på tyska Kerher förlag och flera på engelska Dewi Lewis.

Jag vet inte, men jag får för mig, att han ledsnade på den där stora anspänningen med att göra bok. Numera ger han ut två, tre stycken titlar per år på sitt eget förlag FAQ Editions. Upplagorna är små, 75 eller hundra exemplar. Böckerna är digitaltryckta, från 24 sidor och uppåt. Enkel bindning med klammerhäftning. Ofta är det skildringar av en storstad, Rom, Paris eller New York .Den senaste var en bok med poesi och bild i samarbete med Auckland poeten Sam Sampson.

Förutom att jag blir inspirerad av hans fotografi så inser jag att detta sätt att göra böcker inte kan vara speciellt dyrt. Jag gick in i en printshop i Göteborg och frågade vad en sådan trycksak kunde kosta. (Ett fint lasertryck och ett bestruket 300 gr papper) Efter se stunds grubblande och räknande av tryckaren fick jag summan 3500:- ( + moms). Pengar är inte längre ett lika stort problem när det gäller bokutgivning. Och ärligt talat, när en internationellt etablerad fotograf som Benge väljer att göra en upplaga på sjuttiofem eller hundra böcker så kanske det beror på att marknaden för fotografiska böcker ändå är ganska begränsad. Och det är inte så kul att ha 700 ex liggande i källaren.

Men, invänder du läsare kanske, jag vill ha hårda pärmar och linnebundet omslag. Där har jag inget svar … ännu, men återkommer i frågan.

Benges projekt och böcker hittar du här:

http://harveybenge.com/

Tommy Arvidson skribent och fotograf i Göteborg.