Angående lånta fjädrar.

In WAZZUP? on 20 maj, 2015 at 01:51

Centrumbildningar, det är ett utryck som kulturrådet använder för att beteckna en organisation som har som uppgift att fixa jobb åt ”de fria professionella utövarna inom respektive konstområde”.

En gång i tiden fanns en sådan centrumbildning som hette Fotograficentrum. Det var på den tiden det handlade om dokumentär, berättande fotografi. Sedermera gled inriktningen över mer och mer till en inriktning på samtidskonst. Man ändrade namn till INDEX och det där med fotografi blev mindre och mindre viktigt.

Jag antar att det blev lite si och så med den arbetsförmedlande verksamheten för fotografer. Så småningom blev det mer och mer uppenbart för de bidragsgivande myndigheterna att dom där INDEX, dom var väl egentligen inte så intresserade av fotografi, och att skaffa jobb åt fotografer.

Och någonstans på vägen så kom en annan organisation till. Som alltså idag är den arbetsförmedlande centrumbildning som finns till för fotografer. Dom heter alltså Centrum för fotografi och gör ett utmärkt arbete uppe i Kapsylen på söder i Stockholm.

Så snacka om att använda sig av lånta fjädrar när nu INDEX går ut och hävdar att dom firar 40 års jubileum. På sin hemsida beskriver de nogsamt hur Fotograficentrum startade i Stockholm men snart hade lokalavdelningar i bl.a. Örebro och Malmö och hur man så småningom förändrades till att bli en hub för ”The Swedish contemporary art scene” (hela hemsidan är på engelska såsom brukligt är i de finare konstnärliga sällskapen).

Så började jag fundera på hur det gick till, en gång i tiden, när man förlorade sin status som centrumbildning. Det måste ju ha kliats i åtskilliga kulturhuvuden över hur man skulle kunna fortsätta att ge INDEX bidrag.

När man tittar i lite statistik så kan man se att det har gått utmärkt. De hamnade istället under rubriken Utställningsarrangörer inom bild och formområdet :

Där erhöll man 2014 den nätta summan av 900.000:- . Av ett trettiotal arrangörer ligger dom där i det övre segmentet. De som får högsta bidraget är Röda Stens konsthall i Göteborg och Tensta konsthall ( strax över miljonen). Så det bör vara en väldig snurr på verksamheten INDEX verksamhet om man skall kunna mäta sig mot dessa aktörer.

Centrum för fotografi fick 2013 lite över en miljon i bidrag. Dom ligger i det lägre segmentet vad det gäller pengar till centrumbildningar.

Det är inte så att jag missunnar konstnärlig verksamhet bidrag. Nej, tvärtom, så mycket pengar som möjligt till kulturen! Jag bara undrar hur det hade gått om man istället för att fortsatt stöttat INDEX hade gynnat fotografin.

Jag menar, allmän samtidskonst har ju mycket stöd ändå. Man har ju till exempel ett stort statligt museum. Något fotografiskt museum har vi ännu inte, även om grabbarna på stadsgårdskajen gör ett fantastisk arbete.

Och sedan undrar jag varför ett galleri för samtidskonst är så angelägna att sammanblandas med en numera nedlagd centrumbildning för fotografer?

Tommy Arvidson, en gång för länge sedan, styrelsemedlem i Fotograficentrum.

Lars Tunbjörk är död.

In Fotoböcker 2013 on 15 april, 2015 at 10:10

tunis

Lars Tunbjörk är död.

Och när jag skriver det så känns det som om det var en grafittitext på en husvägg i Borås, i en Tunbjörkbild. Han fanns så självklart bland oss att vi kunde tänka fram våra egna ögonblick i verkligheten som tagna av honom. Han var nog den mest folkkäre av alla svenska fotografer även om vi ibland förfärades över hans obarmhärtigt sanningsenliga blixtljus. Men bilderna kunde ses på olika sätt. När vi i Sverige lite generat garvade åt hans ”Landet utom sig” bilder tyckte man i Polen (där han ställde ut) att bilderna var så vackra och att Sverige var så vackert och rent

Här är de viktigaste böcker han lämnade efter sig:

Gränslösa bilder

(med Per Lindström)

Lucida 1987

ISBN 91873000208

Om sakernas tillstånd i Paris 200 år efteråt

(Med Herman Lindqvist)

Wiken 1989

ISBN 9170245320

Landet utom sig

(med Thomas Tidholm och Göran Greider)

Journal 1993

ISBN 9163018349

Office

Journal 2002

ISBN 9197362972

Home

(med Göran Odbratt)

Steidl 2002

ISBN 3882438681

Göteborgs filmfestival 03.01.24-03.01.29

Filmkonst 2003

ISBN 9188282384

Dom alla: Reflektioner om socialt arbete

( med Göran Odbratt)

Journal 2003

ISBN 9197418277

I love Borås

Max Ström 2006

ISBN 9789171260857

I Karlskrona

(med Anders Paulrud)

Karlskrona kommun 2006

ISBN 9197633909

Vinter

(med Anna Tellgren)

Steidl 2007

ISBN 9783865214973

Every day

(med Christian Caujolle)

Diaphane èditions 2012

ISBN 9782919077137

3·3: Eksjö, Hjo, Nora/ Lars Tunbjörk, Pieter ten Hoopen, Elin Berge

Journal 2013

ISBN 9789198040555

Det var ganska tunnsått med boktitlar från Tunbjörk de senaste åren, han jobbade väl med annat. Jag vet att MACK hade planer på en med titeln ”L A Office” men den dröjde. Och nog vill jag minnas att jag hörde rykten om en stor retrospektiv men också att han själv tyckte det var lite väl tidigt. Vad lite man vet…..

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Ut i världen.

In Fotoböcker 2015 on 10 april, 2015 at 05:49

 

Att resa är att leva, sägs den danska författaren H C Andersen haft som valspråk. Men hur reser vi idag? Och hur berättar vi fotografer om vår resa? I en tid när vi på vår 55 tums tv med fantastisk skärpa och upplösning kan se ett lejons morrhår i närbild. Eller kan följa ett gäng hemlösa nere i avloppssystemen under Bukarests gator. Eller en pälsjägares vedermödor i 50gradig kyla. Till exempel.

Det är knappast någon slump att många av de fotoböcker som skildrar någon form av resor idag är väldigt personliga och rentav egensinniga. Ofta blir resan en bisats i en berättelse om fotografens inre liv. Fotografer använder det exotiska resmålet som en fond för sin helt egna berättelse.

Här är några exempel på fotografer som kämpar på med resandet och den stillastående fotografiska bilden i tryckt form:

 

fly

Flykt

Anders Hansson

Arena 2014

ISBN 9789178434343

Anders Hansson är en etablerad pressfotograf som, om man följer hans Facebookuppdateringar, ständigt är på resa dit något händer. I boken Flykt skildrar han människor som kämpar för daglig överlevnad på en resa från kaos. I flyktingläger eller på väg mot en osäker framtid. Några, som narkomanerna i Kabul, är på en långsam flykt från sig själva.

Trots allt elände han finner på sina resor så har han sökt de stunder av lycka som dyker upp. Gemenskapen mellan kvinnorna som står och tvättar vid en vattenpost alldeles vid motorvägen, grabbarna som spelar fotboll, händerna som smeker en kind.

I en inledande text beskriver han läget. ”Vem vill ge sig av med bara kläderna man har på kroppen?Lämna alla ägodelar bakom sig. Alla familjefoton. Vem vill lämna släkt och vänner?För de flesta handlar det om att överleva….”

Boken består av svartvita pressbilder och visst kan man känna att Hansson arbetar med de konventioner som finns om hur en pressbild skall se ut. Nära, vidvinkel, ett snyggt motljus. Men det är invändningar som man snart glömmer när man tittar närmare och märke med vilken värme och medkänsla bilderna är tagna.

Skynda, skynda till Galleri Kontrast i Stockholm där bilderna finns utställda.

landkerst

 

Kerstin Hamilton, Jonas Lindberg, Karl Palmås

The Hampantota Connection

Constructing Landscapes, Contesting Modernity

Glänta Produktion  2014

Hamilton är fotograf, Lindberg och Palmås är docenter vid Göteborgs universitet respektive Chalmers. Boken är väl närmast en kombination av vetenskaplig avhandling och fotobok.  Platsen som författarna sökt sig till är den en gång lilla fiskebyn Hampantota på Shri Lanka som nu är på väg att bli en stor hamn. Det rör sig om kinesiska intressen och i förlängningen planeras också flygplats och cricketstadion av VM klass.

Hamiltons fotografier söker greppa den absurda kontrasten mellan djungel och högteknologiska byggnader. Och därute på havet går fortfarande fartygen förbi den ofärdiga hamnen. Containerfartyg ,som vålnader, kanske på väg med en container med t.ex fyrverkeripjäser till järnhandel i Östersund, eller plastleksaker till Barcelonas leksaksaffärer. Världen känns plötsligt liten, betraktad genom den här boken

tibe

På spaning i Tibet

Christer Löfgren,bild / K-G Norén, text

Nielsen & Norén förlag 2015

ISBN 9789197919784

Christer Löfgren har gjort ett antal resor till Tibet under en fyraårs period. Han har rest i ett land som står med ena foten i en ålderdomlig tradition och med den andra i ett modernt samhälle.

Det är en omfångsrik bok. 300 sidor där han fångar vardag som fest. Ålderdomliga riter och ett samhälle där mobiltelefoner fungerar. Han har besökt kloster bevittnat hästtävlingar, sett hur folk arbetar hårt på landsbygden och i en ålderdomlig textilindustri. I en reportageteknik i svartvitt fångar han snabba glimtar ur gatulivet.

Men här finns ett inslag av västerländsk turistfotografi som jag har svårt att förlika mig med. Munkar i fotsida dräkter som åker på motorcyklar, gulliga barn i märkliga kläder och nära porträtt på fårade åldringar. Det känns som det här är en bok som borde ha gjorts för 50-60 år  sedan. Då resande var något ovanligt. Då vi inte var endast en knapptryckning från en timslång dokumentär från vilken avsides plast som helst på vårt klot.

 

Tommy Arvidson, fotograf och skribent i Göteborg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 44 andra följare